Diab.råd/tips

STICK I FINGRARNA
Antalet stick i fingrarna (för att kontrollera sitt blodsocker) varierar starkt från person till person. Somliga går igenom sina dagar helt utan att kontrollera sitt blodsocker, i synnerhet om man har god kontroll på sitt blodsocker. Dessa personer tar troligtvis bara blodsockerkontroller när de mäter dygnskurvor någon eller ett par gånger i månaden. Sedan finns det de som tar ett fåtal kontroller varje dag, samt de som är som jag och tar tiotalet blodsockerkontroller varje dag. Detta då det ger mig någon vag kick av lycka att se hur bra mitt blodsocker ligger (samt hur bra LCHF-kosten fungerar för min del). Men hur snittar jag i närheten av tio blodsockerkontroller om dagen, sju dar i veckan, utan att totalförstöra fingertopparna?

Jag insåg rätt snart att jag behövde ett system för att försöka bevara mina fingrar genom allt stickande. Därför kom jag fram till följande upplägg vilket fungerar toppenbra för min del; Måndagar och tisdagar sticker jag bara i pekfingret. Onsdagar och torsdagar sticker jag i långfingret. Fredagar och lördagar blir det ringfingret och söndagarna tar lillfingret hand om. För varje ny vecka så byter jag hand. På det viset får vardera fingertopp nästan två hela veckor på sig att läkas och återhämtas mellan varven vilket, åtminstone för min del, är långt mer än tillräckligt och jag slipper alla former av förhårdnader eller känslonedsättningar (vad jag kunnat märka av i alla fall). Jag som kontrollerar mitt socker så ofta vill ju såklart sätta igång med en FreeStyle Libre-mätare, men dessvärre väntar vi fortfarande på att kunna få sådana utskrivna här i hemstaden (då dess sensorer är alldeles för dyra för att kunna täckas av en studieinkomst). Men till hösten kanske, om jag har tur...



FÖRSIKTIGA INSULINDOSER
Som jag skrivit på sidan med "fallgropar" så är lågt blodsocker och medföljande känningen min absolut värsta fiende när det kommer till bibehållen lågkolhydratkost. Efter en kortare tid med lågkolhydratkost/LCHF blir blodsockret generellt hälsosamt normalt och kroppen blir mycket mer insulinkänslig jämfört med en vardag med kolhydrater (åtminstone i mitt individuella fall). Detta är dock något jag inte respekterat fullt ut under mina första år med LCHF. Det har ofta hänt att jag har missbedömt hur mycket insulin jag varit i behov av, så har jag injicerat några enheter för många och ett tag efteråt drabbats av lågt blodsocker och känning, som i många fall har lett till onyttigt ätande och hindrad kosthållning. Nu har jag dock lärt mig att snarare behandla mitt blodsocker för försiktigt än för aggressivt.

Låt säga att jag vaknar med ett morgonblodsocker (fasteblodsocker) på 9,0. Inte ett blodigt högt värde, men ändå en noterbar bit över 6,6 vilket är gränsen för ett hälsosamt blodsocker. Så jag vill såklart plocka ner mitt 9,0 en aning. Detta är ett typiskt fall då jag skulle stå mitt i valet och kvalet om jag skall ta två eller tre enheter snabbverkande insulin. Många gånger har jag, som sagt, valt det högre alternativet, vilket också har resulterat i en känning tjugo minuter senare. Nu har jag den oskrivna regeln för mig själv att alltid när jag står på staketet mellan två olika insulindoseringar så ska jag per automatik välja den lägre av dem! Detta kan medföra en långsammare korrektion av ett högt blodsocker, men det är en smäll jag mycket hellre tar än att tvingas äta något i onödan bara på grund av en för hög insulininjektion. Därmed vet jag nu att när jag känner mig osäker mellan att dosera en eller två enheter snabbverkande insulin - då är beslutet redan tagit; en enhet insulin!



BLODSOCKERTOPPAR OCH LCHF
Kolhydratbetonad kost (bl.a. generell husmanskost) kan ofta leda till ett mycket lätt- och snabbpåverkat blodsocker. Det är inte ovanligt att se blodsockret stiga med flera enheter omedelbart efter en måltid om man tagit för lite insulin. Väntar man någon timme efter en kolhydratrik måltid så kan man mötas av en blodsockertopp på uppemot 15 mmol/l eller högre.

Sådana värden är inte alls omöjliga och många har säkert upplevt detta vid flertalet tillfällen. Detta innebär att så länge man inte är expert på sin diabetes och vet exakt hur mycket insulin olika maträtter, matmängder och fika kräver, så bör man hålla en mycket tät kontroll på blodsockret för att undvika höga blodsockertoppar.

Med LCHF-kost reducerar du risken för höga blodsockerspikar radikalt, om ej eliminerar dem fullständigt. LCHF-mat med minimala kolhydrater gör att blodsockret beter sig mycket mer segpåverkat (vilket är en positiv förändring), och därmed rör sig mycket långsammare. Särskilt då sockret är på väg uppåt. Detta får till följd att såvida du fortsätter mäta ditt blodsocker dagligen (tre, fyra, fem eller fler tillfällen per dygn) så kommer du ha mycket större chans att upptäcka ett skenande blodsocker, och vända på uppgången, innan det når för högt.

Låt säga att jag kontrollerar mitt blodsocker innan lunch och ligger på 5,6. Jag bedömer att maten är så pass kolhydratfattig att jag ej behöver ta något måltidsinsulin och sätter mig till bords för att äta. Två timmar efter maten mäter jag mitt blodsocker igen och får värdet 8,1. Detta säger mig att blodsockret håller på att stiga. Att jag egentligen skulle ha tagit en eller två enheter insulin till maten. Men det positiva med detta är att jag då hinner ta insulin i efterhand och vända på sockerhöjningen redan vid 8,1 - och därmed förhindra ett farligare högre blodsocker. Hade samma sak skett med kolhydratkost kunde värdet 8,1 lika gärna ersättas med 16,3!

Med LCHF-kost har du mycket längre tid på dig att reagera på ditt blodsocker. Lite som att köra en bil i 20 km/h, kontra 150.



TOLKNING OCH KOMMUNIKATION
Som förälder till yngre barn med diabetes så bör man vara på sin vakt efter avvikande beteende hos barnet. Ett barn som vanligen är lugnt och medgörligt, som plötsligt börjar protestera, krångla, ligga kvar i sängen och vägrar gå upp, trots mångfaldiga tillsägelser, kan ligga lågt i blodsocker. I yngre ålder kan det vara svårt att särskilja lågt blodsocker från allmänt dåligt humör, trötthet och orkeslöshet. Därför kan man ej räkna med att ett barn på tre, fyra, fem år säger till när han eller hon ligger lågt i blodsocker.

Börjar ert barn uppvisa ett markant ändrat beteende, så som motstretighet, lättirritation, trötthet, förvirring, kommunikationssvårighet. Gör då en blodsockerkontroll för att se så det inte är blodsockret som spökar. Om barnet är lättirriterat/har kort stubin, fastän blodsockernivån är normal, kan det bero på en nylig, kraftigare blodsockerdipp, från ett för högt till ett normalt blodsocker. Efter exempelvis en korrigerande insulininjektion, eller kraftig motion. Snabba, kraftiga blodsockersänkningar har en god förmåga att påverka humöret, om än tillfälligt, åt ett negativt håll.

*Instruera ditt barn med diabetes att informera vuxna, ansvarshavande (så som dagispersonal, lärare, idrottstränare, kompisars föräldrar etc.) om att han eller hon är diabetiker. Detta är i synnerhet viktigt vid tillfällen där barnet får en blodsockerkänning och behöver något att äta! Följande hände mig som ung:

Jag gick på fritids och var ej många år fyllda. En fin sommardag då vi var ute på fritidsgården och lekte. Det var eftermiddag och eftermiddagsfikat började närma sig, med cirka en halvtimma kvar. Plötsligt började jag känna av lågt blodsocker och gick in för att meddela en i personalen. Det var då en ny fritidsledare, som nyss börjat, som stod och plockade fram assietter inför fikat. Jag gjorde som jag alltid brukade göra. Jag gick fram till henne och talade om att jag var hungrig. Till svar fick jag "Ja, det är jag också."

Vad som hände efter det kommer jag ej ihåg. Men jag minns tydligt hur ställd jag blev åt hennes svar. Förståeligt då hon ej hunnit bli informerad om min diabetes. Själv tänkte jag inte så långt som att nämna diabetes. Jag var så van vid att alla redan visste. Du som förälder kan förhindra sådant missförstånd genom att tydligt instruera ert barn att tala om att h*n har diabetes.

*Kom ihåg att informera samtliga vuxna som har hand om ditt barn på daglig basis om dennes diabetes! Under barnets yngre år ligger det på ert ansvar, så att h*n får den hjälp som behövs om blodsockret bryter iväg!



 VIKTIGASTE HJÄLPMEDLET
Åter igen önskar jag påskina att jag haft diabetes sedan fyra års ålder. Enligt mig så finns det ett fåtal saker som är extra viktiga att ha med sig som diabetiker. Kanske ännu mer så som barn, än som vuxen. Bland saker som är bra att oftast ha med sig är bland annat blodsockermätare (särskilt för oss Typ ettor), insulin och såklart något blodsockerhöjande. Exempelvis en förpackning Dextrosol. Men det finns något ännu viktigare, något som toppar listan av flera olika skäl. Verkligen något för föräldrar till barn med ungdomsdiabetes att tänka på! Det viktigaste hjälpmedlet är en mobiltelefon!

Det kan låta som ett lamt försök från ett barn att argumentera åt sig en ny värstingmobil i julklapp, men så är verkligen inte fallet. Som diabetiker med en plötslig, kraftig känning ligger en enorm trygghet (och hjälp) i att kunna få tag på någon. Att kunna nå sina föräldrar, berätta var man är och hur man mår. Du kanske har med dig lite druvsocker eller annat i fickan att konsumera vid lågt blodsocker. Men har du ej med dig tillräckligt mycket att påverka blodsockret med, då är allvarliga risker fortfarande ett faktum. Tillstånd där du endast kan klara dig via hjälp från andra.

Mobiltelefonen är inte bara till för barnets/diabetikerns trygghet. Även för föräldrarnas! Som barn är det inte alltid lätt att hålla koll på tiden. Tid som ofta kan flyga iväg oväntat fort under lek och aktivitet, oavsett hur punktlig man uppfostrats att vara. Om ert barn missar att komma hem till den bestämda måltiden, kan det vara en enorm trygghet att kunna nå barnet på dess mobiltelefon. Antagligen har han eller hon blott glömt bort tiden, men det måste ändå kännas bra att omedelbart kunna bekräfta att det ej inträffat något allvarligt.

Här talar vi alltså inte om det senaste eller dyraste i smartphone-väg. Det räcker gott och väl med en hundrakronors mobiltelefon från ICA. Så länge den går att ringa till och ifrån. Detta är något jag verkligen vill råda föräldrar att skaffa till ett barn med diabetes. Att kunna tillkalla hjälp om det värsta skulle uppstå, det är ovärderligt! Att kunna bekräfta att allt är OK, likaså! Se till att ha viktiga nummer inprogrammerade på snabbuppringning då såväl för högt som för lågt blodsocker kan störa även den djupaste och mest vällagrade informationen i hjärnan.



LJUSA PUNKTER I SYNFÄLTET
Följande är ett fenomen som tog mig närmare nio år att, på egen hand, lista ut sambandet med. Ni har säkert upplevt eftereffekten av att ha tittat in i ett kraftigt ljus en stund (solen, starka lampor), hur det hänger kvar en mörk punkt i synfältet ett tag efteråt. Sådana artefakter i synfältet kan även uppstå vid ett för lågt blodsocker. Tillfällena har varit många då jag, som barn, sprungit in för att äta något blodsockerhöjande och irriterat mig på dessa fläckar mitt i blicken. Jag trodde hela tiden jag nyligen råkat blicka mot solen en kort stund. Konstigt, har jag också tänkt, de dagar det varit mulet, mörkt och grått ute.

Ett tag efter jag fått i mig något energirikt och blodsockret återställts så har även artefakterna försvunnit. Jag minns åter den exakta stunden för närmare tjugo år sedan då jag till slut kopplade ihop lågt blodsocker med dessa punkter i synfältet. Det förklarade så mycket för mig! Är du diabetiker och upplever detta fenomen så kan det vara ett tecken på att du ligger lågt i blodsocker. Faktum är att det, idag, är ett sätt på vilket jag bekräftar ett lågt bs. på mig själv, de gånger känslan är diffus och jag ej har min blodsockermätare med mig.



LÄS MELLAN RADERNA
Jag kontrollerar mitt blodsocker flera gånger dagligen med en personlig blodsockermätare, som vanligen är fallet i synnerhet för ungdomsdiabetiker. Trots mer än 20 års erfarenhet har jag ofta lurat mig själv när jag läst av blodsockrets utveckling - hur kurvan sett ut. Låt mig ta ett mycket vanligt exempel;

Jag vaknar klockan nio på morgonen och känner att mitt blodsocker ligger högt. Jag gör en kontroll och får värdet 12,5 mmol/l. Jag vill få ned detta höga värde och tar därför (i mitt fall) fyra enheter snabbverkande insulin. Därefter avvaktar jag och väntar på att förändring av sockernivån (samt mitt mående) skall ske. Klockan 09:40 kontrollerar jag mitt blodsocker igen och ser att det stigit ännu högre, och nu ligger på 14,2.

 
Jag mår fortfarande dåligt av det höga blodsockret och irriteras därav, samt av det faktum att sockret fortfarande tycks stiga. Så jag injicerar ytterligare fem enheter insulin med tanken att Nu skall det väl banne mig hända något! Tio till femton minuter senare drabbas jag av kraftig insulinkänning på grund av lågt blodsocker och tvingas äta något blodsockerhöjande.

Vad jag i alla dessa år missat är att läsa mellan raderna. Att se blodsockrets faktiska utveckling. Jag har ej tagit i beräkning dels att insulinet behöver tid på sig att börja verka. Dels att sockrets uppgång tar tid att hämmas och vändas till nedgång. Hade jag tagit ytterligare en blodsockerkontroll klockan 09:20 hade jag antagligen sett följande:

Under de första 20 minuterna efter insulininjektionen fortsatte blodsockret stiga upp till 16,6. Efter vilket insulinet börjar få effekt på sockret och vända kurvan nedåt. Denna topp har jag dock missat då jag väntat 30 - 40 minuter med att kontrollera blodsockret igen. Så när jag avläser sockret som stigande (enligt övre grafen) så är blodsockret i själva verket på väg nedåt. Men jag har tagit extra insulin i blindo, vilket givit sockret en ordentlig påskjuts nedåt och resulterat i känning. Jag skulle i själva verket bara fortsätta avvakta och fortsätta hålla koll på sockrets utveckling.

Tipset jag önskar påskina är att man ej kan förlita sig till hundra procent på blott två datapunkter. Läs mellan raderna vad som kan ha skett däremellan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar