tisdag 29 mars 2016

Ketos och go'blandning

Jag sitter här framför datorn några timmar efter kvällsmat (dagens måltid för min del) och känner ketossmaken fylla munnen och min andedräkt. Genast oroar jag mig, trots att jag vet att jag skött min mat, att mitt blodsocker skall ha rusat iväg till höga höjder. Ty detta är ju vad jag har blivit programmerad med sedan barnsben; när ketossmaken kommer så beror det på högt blodsocker som behöver korrigeras. Men en blodsockerkontroll avslöjade ett värde på 6,4 och jag kunde byta ut oron mot glädje. Glädje över att detta är ett bevis på att min kropp håller på att käka loss energi av mitt kroppsfett (som jag önskar bli av med), snarare än att trycka i sig en massa kolhydrater.

En lagom skön dag idag med ett 45-minuter långt Core-pass på lunchen (core som jag behöver träna hur mycket som helst känns det som). Det enda starka jag har, coremässigt sett, är min rygg, tack vare oräkneliga antal timmar av bärande på sonen i bärsele fram på magen. Det är otroligt skönt att kunna stå upp bakom Friskis-receptionen en hel arbetsdag utan att få ont i ryggen. (Innan sonen kom till världen räckte det med en normal handdiskomgång bakom diskhon för att jag skulle börja känna av huggningar i ryggen.)

Framåt kvällen blev det även ett 60-minuters medeljympa (samtliga pass inom lokala Friskis&Svettis). Lagom trögt efter att ha kört core bara några timmar innan, men ändå en härlig urladdning om man ser till cardio och flås! Mina åtta till tio jympapass i veckan är mitt tredje verktyg till min viktminskning. Första verktyget är såklart kosten, lågkolhydratkosten. Andra verktyget är fastor av olika slag - främst periodiska fastan som jag arbetat upp till 23:1 (från 16:8 när jag startade för några år sedan). Sedan kommer såklart ketosen också som ett jätteviktigt tillägg vilket gör sin stora insats med mina återstående, oönskade kilon.

Maten idag blev det godaste jag ätit på länge! Frun hade gjort lite korvstroganoff med ris igår, där hon sparade lite korvstroganoff åt mig till idag (inget ris såklart). Visst ingår lite mjöl i själva såsen, men endast en matsked till en hel grytomgång, så knappast några kolhydratmängder jag oroar mig över. I denna korvstroganoff blandade jag ner kokta tärnade ägg, stekt tärnad bacon, stekt tärnad grön paprika samt med lite broccoli på sidan av. Blev så sagolikt gott! Och mitt blodsocker, med endast en enhet snabbverkande insulin till maten, låg som sagt på 6,4 några timmar senare. Vilket är ett gott tecken på att jag kommit undan kolhydraterna med god marginal.


Nu återstår lite mer plugg - att börja skriva på en slutuppsats till en litteraturdel i lärarutbildningen jag går. Har dock bara knappa timmen på mig då jag försöker vara noggrann med att komma i säng senast midnatt. Sömnen är ju även den av oerhört stor vikt både när det kommer till kroppens hälsa och välmående samt viktminskning (eller viktökning om man håller på att träna på sig muskler). Jag kommer i alla fall inte ha några problem att sova gott inatt med dubbla träningspass bakom mig. Nästan så jag längtar en aning faktiskt!

måndag 28 mars 2016

Givande träning & sticktaktik

Påskhelgens sista dag är till ända och jag kan tack och lov se tillbaka på fyra mycket glada dagar med familjen. Rosselhostan börjar långsamt ge med sig och i övrigt känner jag mig helt frisk. Måndagen har spenderats i lugn mak med lite pysslande omkring hemmet.

Till lunchen blev vi hembjudna till mina föräldrar där det serverades kinagryta. Själv hade jag stekt ihop en liten äggröra (eller, för mig, rätt massiv egentligen) på tre ägg, tärnad bacon, tärnad grön paprika, strimlad bladspenat, grädde och kryddor - till vilken jag tog några prinskorvar. Det blev en måltid som krävde tre enheter snabbverkande - så med andra ord blev det en smula kolhydrater (främst från lite jag smakade av kinagrytan (ej något ris dock)). Men då det samtidigt är den enda måltiden jag äter under dygnet (förutom ett kokt ägg på kvällen) så klarade jag ändå en rätt snäv kolhydratgräns.

Efter lunchen följde lite ordentlig kvalitetstid ute i det fortsatt soliga, vackra vårvädret med, vad jag ser som, "givande träning". Det var sonen som behövde sova, som jag drog efter mig i skönt bäddad skrinda i närmare två timmar. Lugnare och lättare på jämn mark med en noterbar utmaning i uppförsbackar tillsammans med en högre gånghastighet. Han sov och jag njöt = en toppen del av eftermiddagen med luftade tankar och förbipasserande möten.



Stabilt och bra blodsocker genom dagen. Svårt att undgå stabila och bra blodsocker med lågkolhydratkost då blodsockret påverkas så extremt långsamt de gånger det faktiskt berörs. Det räcker med att man tar ett fåtal blodsockerkontroller under dagen för att kunna upptäcka ett stigande blodsocker i god tid och kunna åtgärda det. Jag snittar omkring tiotalet blodsockerkontroller per dygn. Det kan låta mycket, men så är jag väldigt mån om mitt blodsocker också. Drömmen vore en FreeStyle Libre-mätare, men i Glada Hudik väntar vi fortfarande på att kunna få sådana utskrivna, så kanske till hösten med lite tur. Blodsockerkontrollerna delar jag upp med att under måndagar och tisdagar bara sticka i pekfingret, onsdagar och torsdagar i långfingret, fredagar och lördagar i ringfingret och söndagar i lillfingret. Varje vecka så byter jag hand. På det viset får varje finger ungefär två hela veckor på sig att läka och återställas mellan stickningarna. För mig fungerar det alldeles toppen!

söndag 27 mars 2016

Vårdagsrossel

Det sitter kvar ett irriterande rossel i lungorna sedan familjens gemensamma förkylning för snart två veckor sedan. Men så brukar det vara av någon anledning - tar tid innan rösten m.m. återställs helt och fullt efter sällsam sjukdom. I övrigt har det varit en alldeles strålande söndag, bokstavligt talat - med fullgott solsken som badat bort den lilla snö som återstår runtom. Jag önskade få in någon timmeslång promenad mitt på dagen, men tyvärr blev det andra planer som kom i vägen. En tur med sonen i skrinda så han har kunnat sova lunch - ren kvalitetstid och -promenad en dag som denna. Men tänker se till att få revansch på den lunchturen imorgon istället.

Jag har dock inte spenderat hela dagen orörlig (eller näst intill i alla fall). På eftermiddagen blev det litet av ett favoritpass basjympa på Friskis vilket fick igång såväl puls som flås bra nog. Stabilt blodsocker rakt igenom och en ork som höll i sig utan bortfall.

Mat idag blev mitt vanliga lilla "snacks" fram mot kvällen som består av fläsksvålar doppade i smaksatt bea. Dagens måltid för min del blev en robust bit karré med två kokta ägg, lite spenatsallad, broccoli och en hel del mer bearnaisesås. Perfekt mättande portion att stå mig på till imorgon kväll.

Ungen är inne i en lite småjobbig 30-månadersfas just nu där han tror att han kan bestämma och besluta det mesta i hemmet. Så snart någon möbel flyttas på, utan hans godtycke, så börjar det råskrikas och grinas utan hejd. Ibland räcker det med att jag kommer och joinar frun och ungen i vardagsrumssoffan för att jag skall mötas med ett smatterband av "Nej, pappa inte sitta soffan!" i illgråttappning såklart. Men farsan är farsa och jag har fulla rättigheter att befinna mig i denna soffa. Det är bara för lillen att försöka acceptera att han inte är någon Farmen-Paolo som kan peka, tycka och styra hursomhelst. Förhoppningsvis sitter väl detta inte i alltför länge...